Kemikalierna i vårt liv...Sportflaskor läcker kemikalier

Guide över plastsymboler och återvinningsmärken

Överallt i vår omgivning finns plastmaterial som vi kommer i kontakt med. I takt med att vi blir mer medvetna om vår kost och miljö kan det vara lönt att sätta sig in i vilka plaster vi egentligen har att göra med. Genom vår guide över plastsymboler kan du lära dig att undvika de sämsta plasterna.

För dom flesta av oss är det svårt att med blotta ögat avgöra vilken plasttyp ett materialet består av. Men med hjälp av återvinningssymbolerna kan vi lättare välja bort de plaster vi inte vill utsätta oss för oss. Under de flesta plastförpackningar finns en symbol som ser ut som en trekant med en siffra i. Siffran visar vilket material plastförpackningen huvudsakligen är gjord av. Tyvärr finns det inget krav inom EU att märka plastmaterial, vilket gör att väldigt många förpackningar saknar dessa symboler. Det finns dock vissa grundregler du kan använda dig av när det gäller användningen av plast och den viktigaste är att aldrig använda förpackningarna till annat än det de är avsedda för. En flaska vatten ska till exempel inte återanvändas utan är avsedd för den köpta drycken och ska sedan återvinnas i en pantstation, inte användas som saftflaska på picknick. Samma sak gäller glassbyttor, de ska inte återanvändas som matlådor och definitivt inte upphettas i mikro. Då finns risk att plastmaterialet går över i maten. Särskilt feta produkter som nötsmör, oljor och andra fetter bör förpackas i glasburkar för att inte fettet ska lösa upp farliga plaster som då vandrar över till livsmedlet. Plastmärkningsguide För att förenkla har vi sammanställt en plastmärkningsguide med riskbedömning. Den hjälper dig att sortera ut de sämsta plasterna från ditt hem och särskilt från ditt kök. 1: PET - Polyetentereftalat PET-plast används huvudsakligen i olika flaskor för drycker, flytande livsmedel eller mikro- och ugnsförpackningar. PET-plaster är även vanligt i förpackningar till munvatten, jordnötssmör, dressing, oljor och grönsaker. Riskbedömning: Låg risk. 2: PE-HD - Polyetylen med hög densitet Polyetenplast används till förpackningar för mjölk, yoghurt, smör, juice, blekmedel, diskmedel, rengöringsmedel, schampo, skärp, shoppingväskor, motorolja och flingor. Polyetenplast med hög densitet är kraftigare och styvare än polyetenplast med låg densitet. Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas. 3: PVC PVC används som plastfilm till kött, frukt, grönsaker vid butiksinpackning samt till viss del i vattenflaskor och andra drycker. PVC är också vanligt i flaskor och behållare för fönsterputs, rengöringsmedel, schampo, matolja, medicinsk utrustning, ytterväggar, fönster och rörledningar. PVC är från början ett hårt material, men om mjukgörare tillsätts blir det mjukt. Den vanligaste mjukgöraren består av ftalat. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning. Importerade PVC-plaster kan även innehålla bly som används som stabiliseringsmedel. Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. Välj PVC-film utan mjukgörare. 4: PE-LD Polyetylen med låg densitet Polyetenplast med låg densitet finns främst i klämflaskor för livsmedel, bröd, fryst mat, shoppingväskor, plastpåsar, kläder, möbler och mattor. Polyetenplast med låg densitet är mjukare än polyetenplast med hög densitet. Riskbedömning: Låg om den inte upphettas. 5: PP - Polypropen Polypropen är vanligt i brödförpackningar, yoghurt behållare, sirapsflaskor, ketchupflaskor, sugrör, medicinflaskor, burkar och mikrovågsförpackningar. Polypropen tål höga temperaturer. Riskbedömning: Låg 6: PS - Polystyren Polystyren finns främst i engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för sallader och liknande. Den används även i ”uppblåst” expanderad form, som cellplast eller frigolit, i förpackningar för kött- och charkuterivaror. Polystyren tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att polystyren kan läcka till livsmedel. Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. 7: O* Diverse plast Övriga plaster har hamnat under siffran 7. Här finns det omdiskuterade bisfenol 7, polykarbonat samt ABS-plaster och polyamid. Siffran 7 finns bland annat på vatten-, läsk- och sportflaskor, solglasögon, DVD-skivor, iPod, datorer, skyltar, displayer, nappflaskor, matlådor. Polykarbonat är en mycket stöt- och slagtålig plast. Den används ofta till produkter som behöver vara hållbara, genomskinliga eller tåla hög värme. Polyamid används ofta i olika köksredskap, till exempel svarta slevar, pastaredskap och vispar, som ska tåla temperaturer upp emot 200°C. ABS-plast är också vanligt i hushållsredskap samt telefoner, instrumentpaneler och dammsugare. Riskbedömning: Undvik så långt som möjligt. Det är svårt att helt undvika plast men till matvaror kan du enkelt byta till en matlåda i stål eller glas istället för plast, matrester kan du förvara i glasburkar och saft eller liknande kan du förvara i glasflaskor eller termosar. Så minskar du risken för kemikalier i din sportflaska: - Undvik flaskor som luktar starkt och/eller illa, välj en utan lukt. - Använd nappflaska eller petflaska. - Låt inte vattnet vara flera timmar i flaskan utan byt vattnet ofta. - Undvik att lägga vattenflaskan i solen, vid element eller på andra varma platser. - Titta på symbolen under flaskan och välj helst flaskor med nummer 1 eller 5. - Använd glasflaska eller termos. Vad är plast? Livsmedelsverkets beskrivning av plast är att plastmaterial oftast består av en så kallad polymer samt olika tillsatser. En polymer är uppbyggd av en lång kedja av likadana molekyler, monomerer, till exempel eten, vinylklorid eller styren. Tillsatserna, till exempel mjukgörare, stabilisatorer, antistatmedel och färgämnen, används för att påverka plastens egenskaper. Tillsatser används också i plasten för att underlätta vid själva framställningen. Källa www.sund.nu