Kost och Näring

10 anledningar att äta kosttillskott

Du motionerar och äter bra och har inga anledningar till att äta kosttillskott kanske du tycker? Det stämmer förmodligen inte alls. Här är tio anledningar till varför kosttillskott trots allt kan vara en god idé.

1. En ”varierad kost” räcker inte alltidLivsmedelsverket rekommenderar en varierad kost  – men exakt vad är det? Och innehåller en varierad kost alla nödvändiga näringsämnen? Det undersökte en amerikansk vetenskaplig studie. Bland försökspersonerna fanns bara personer som åt varierat (de som åt ensidigt sorterades bort). Man gjorde sedan 70 näringsanalyser av  de 20 personernas kost. Trots det varierade matintaget nådde ingen(!) av försökspersonerna upp till de rekommenderade värdena gällande vare sig vitaminer eller mineraler.

2. Maten idag innehåller mindre näring
Idag kommer nästan all mat på din tallrik från stora industri-lantbruk. Där drivs grödor upp fort för att maximera antalet skördar per år, vilket gör grödorna mindre näringsrika. Dessutom odlas ofta samma gröda om och om igen på samma mark. Det gör jorden allt mer näringsfattig, vilket också påverkar maten. Många studier visar att mat överlag innehåller mindre näring idag än för 50 år sedan.

3. Vi får för lite solljus
Vi svenskar får generellt för lite sol på grund av vårt mörka vinterhalvår. Det gäller särskilt om du jobbar inomhus på dagarna. Eftersom solljus är en viktig källa till D-vitamin kan det vara bra med extra tillskott – när solen ”lyser med sin frånvaro”.

4. Vi gillar pommes frites mer än broccoli
Blev det snabbmat idag igen? Du är inte ensam. Många av oss äter hel- och halvfabrikat där näring raffinerats bort och väljer godis istället för frukt lite för ofta. Vi svenskar dricker 90 liter läsk per år, och äter mest godis i världen – 17 kg per person och år! Bara 10% av svenskarna kommer upp i de 5 portioner frukt och grönt om dagen som rekommenderas.

5. Du får i dig miljögifter – varje dagIdag föds vi med en cocktail av tungmetaller och miljögifter i kroppen. Varje dag får vi dessutom i oss kroppsfrämmande kemikalier genom maten vi äter och luften vi andas. En förutsättning för att kroppen ska kunna skydda sig från gifterna är att du får i dig tillräckligt med vitaminer och mineraler.

6. Vi stressar mer och mer
Flänger du också omkring med andan i halsen? När vi stressar kan kroppen urlakas på skyddande näringsämnen som magnesium, B-vitamin och C-vitamin. Därför har kroppen extra stort behov av extra näring vid både fysisk och psykisk stress.

7. Vi knaprar p-piller och läkemedel
Att äta läkemedel regelbundet kan urlaka kroppen på zink, magnesium och B-vitamin. Det gäller både kvinnor som äter p-piller och personer som äter mycket mediciner. Om du måste äta medicin kan kosttillskott vara en bra lösning.

8. Försöker du gå ner i vikt?Om du går på diet är det en bra idé att komplettera det minskade matintaget med någon typ av multivitamintillskott. Idag är det inte ovanligt att vara överviktig och samtidigt undernärd, på grund av dålig kost under viktuppgången följt av näringsfattiga dieter.  Med extra vitaminer och mineraler får kroppen hjälp att fylla på näringsdepåerna.

9. Tränar du mycket? Om du tränar hårt och ofta kan du ha ett större behov av bland annat magnesium, c-vitamin och järn. När vi svettas försvinner också en del kalium som reglerar blodtrycket, och zink som behövs för att mjölksyra ska kunna transporteras bort. Med tillräckliga mängder näring i kroppen får du ut mer av din träning.

10. Vitaminer och mineraler samspelar i kroppen Eftersom många vitaminer och mineraler samspelar i kroppen är det viktigt att vi får i oss en lagom mängder av alla ämnen. D-vitamin stimulerar till exempel upptaget av kalcium, och C-vitamin ökat järnupptaget. Andra näringsämnen kan slå ut varandra. D-vitamin minskar upptaget av järn och zink, medan järn minskar upptaget av koppar. Det ökar vikten av ett balanserat intag ännu mer.

källa:kurera

För att ta reda på vilken kost och näring som just du behöver rekommenderar jag dig att göra en Kost & Näringsanalys (Hårmineralanalys). Du får exakta rekommendationer för just din ämnesomsättning och behov av specifik kost med terapeutiska kosttillskott.

www.feelgreater.se

Varför göra en Hårmineralanalys?

Äter du olika vitaminer och mineraler utan att veta om du verkligen har behov/brist på dessa ?

- Ät mer D-vitamin!

- Få i dig mer kalcium!

Dessa är några påståenden vi ser i media idag men detta kan ge problem för vissa istället för att göra dig hälsosam.

Vitaminer, mineraler och andra näringsämne samverkar med varandra men de kan även motverka varandra. Om du har en obalans och redan höga halter av kalcium kan du få depression, trötthet, muskel- och led-stelhet, torr hud och torrt hår av kalcium. D-vitamin kan istället GE depression!!!

Säkerställ din kropps behov och status med hjälp av en Hårmineralanalys. 

Du kan beställa hem ett provtagnings kit med enkla instruktioner på www.feelgreater.se

Vad är näringsterapi och hur arbetar en näringsterapeut?

En näringsterapeut är en person som har studerat anatomi, fysiologi, biokemi, näringsfysiologi och klinisk nutrition. Inom klinisk nutrition använder man individuella rekommendationer angående kosthållning och anpassat tillskott av vitaminer, mineraler, enzymer, probiotika och andra kosttillskott för att förbättra hälsan och höja livskvaliteten.

Man vill främja hälsan genom att ge näringsämnen som kan förbättra biokemiska, fysiologiska och psykologiska funktioner. Det finns idag över 20 000 vetenskapliga studier som bekräftar de kraftfulla effekter som vitaminer, mineraler, aminosyror och andra kosttillskott kan ha på kroppen och själen.

Med en allt sämre miljö, näringsfattig jord och felaktiga kostvanor har vår generation, mer än många andra tidigare i västvärlden, stort behov av all form av näringsförstärkning. Många så kallade ”välfärdssjukdomar” som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt, cancer, astma, allergi, reumatism m fl är först och främst följder av en felaktig livsstil och inadekvat näringsintag.

En näringsterapeut kan ta fram ett behandlingsprogram för att fylla på näringsdepåer och optimera varje persons genetiska potential.

Med hjälp av en Hårmineralanalys får du reda på exakt vilken kost du bör äta just nu för din ämnesomsättning. Du får också veta vilka näringsämnen du eventuellt har brist och obalans på.

Du får också en tendenslista som ger värdefull information om eventuella nuvarande och framtida problem. Dessa kan då med hjälp av programmet förebyggas eller helt/delvis åtgärdas.

Du får ett individuellt åtgärdesprogram och coaching.

Kost för din Hälsa

Tips på Nyttig och glutenfri Lchf paj

Pajskalet har rikligt med protein och nyttiga fettsyror. Den är neutral i smaken så man kan ha det som pajdeg i en bakverk eller som till matpaj. Byt ut innehållet till dina favoriter.

Ingredienser:

Nyttigt pajskal – räcker till 2 pajskal om 18 cm i diametern

• 2 dl mandelmjöl
• 3 msk kokosmjöl
• 125 g keso
• ¾ dl sesamfrö,svart och vita hos mig
• 2 msk kokosolja, rågade eller smör
• en nypa salt
• 1 msk vatten

Detta är ex på fyllning

• 1 kycklingfilé, tärnad
• 1 liten broccoli
• 1 bit röd chili
• salt enligt smaken
• en nypa svartpeppar
• 1 tsk paprikapulver
• ½ tsk torkade örter, valfritt
• 2 ägg
• 2 dl soya, kokos eller havregrädde
• 1 dl rivenost

Gör så här: Blanda alla ingredienser till pajskalet, lätt med fingrarna. Tryck degen i pajformen och ställ i kylen för 30 minuter. Ta ut, gnagga med gaffeln och förgrädda pajskalet i 175º varmluftsugn (200 grader i vanlig ugn) i 10 minuter. Tärna kycklingfilé, krydda och stek i lite olja tills den är gyllene på högt värme. Blanchera broccoli i 3 minuter i lätt saltat vatten, sila av och skölj under kallt vatten, då broccoli behåller sin fina fräscha färg. Skiva chili. Fyll pajskalet med kyckling och grönsaker. Vispa äggstanning och häll över fyllningen. Strö på osten och baka grädda pajen i 175ºC varmluftsugn (200 grader i vanlig ugn) cirka 15 – 20 minuter.

källa: dinvikt

Neurotransmittorer - hjärnans budbärare

Vår hjärna består av miljarder nervceller. Att vi kan tänka, tala och känna är ett resultat av ett gigantiskt antal elektriska och kemiska processer i vår hjärna. Mycket förenklat kan man säga att vår hjärna är ett nätverk av mycket kraftiga datorer, som måste arbeta tillsammans på vissa sätt för att vi ska kunna fungera.

Vid olika psykiska sjukdomar, som till exempel depressioner, uppstår oordning i samarbetet mellan olika centra i hjärnan. Det gör att sjukdomens verkningar fortplantar sig ut i systemet och blir genomgripande. Det sker vid en psykisk sjukdom. En depression drabbar flera av människans funktioner, exempelvis vårt känsloliv och vår tankeverksamhet. Även grundläggande funktioner som aptit, sömn och dygnsrytm påverkas.

I själva verket är liknelsen med datorerna en mycket grov förenkling. Nätverket av samverkande centra är i själva verket inte något statiskt - det förändras hela tiden. Våra upplevelser, erfarenheter och känslor programmerar hela tiden om nätverket. Nya undersökningar visar således att vi fortlöpande förändrar nervcellernas förbindelser med varandra när vi lär oss nya saker.

Signalsubstanser = neurotransmittorer

Vi är bara i början av förståelsen för några av dessa mekanismer. Men när det gäller den enskilda nervcellen vet vi dock ganska mycket om vad som sker. Nervceller är isolerade från varandra, men mellan dem fortplantas elektriska impulser. För att dessa impulser ska kunna färdas mellan nervcellerna krävs kemiska ämnen, "budbärare", de så kallade signal- eller transmittorsubstanserna, som utsöndras från nervens ändar. Dessa kemiska ämnen rör sig genom vätskan som cellerna befinner sig i och påverkar sedan nästa nervcell.

Bilden visar två nervceller som står i förbindelse med varandra. Den ena cellen har en längre utlöpare, en axon, som ligger an mot någon av den andra nervcellens kortare utlöpare, så kallade dendriter. Mellan dendriten och axonen finns det en smal spalt som kallas synaps, och det är i detta lilla rum som neurotransmittorerna (kallas transmittorsubstans i bilden) färdas för att upprätta kontakt mellan två nervceller.

Vår kost innehåller proteiner och ur proteiner utvinner kroppen aminosyror. En del av aminosyrorna transporteras till hjärnan, där de genom en rad kemiska processer ombildas till de olika neurotransmittorerna. Vi känner idag till ett mycket stort antal sådana ämnen. De viktigaste är serotonin, noradrenalin och dopamin. Listan över upptäckta neurotransmittorer växer dock för var dag. Förmodligen rör det sig om hundratals olika ämnen, där var och en har sin specifika roll för hjärnans funktion. Dessutom har ämnenas placering i kroppen betydelse för hur de verkar. Tar vi serotoninsystemet som exempel så vet vi att det utgår från vissa områden belägna djupt inne i vår hjärna. Därifrån sprider det sig ut till andra delar av hjärnan, där det kontrollerar olika nätverksfunktioner. Dopamin och noradrenalin fungerar på ett liknande sätt. Effekten av serotonin och andra neurotransmittorer varierar alltså beroende på var i hjärnan de befinner sig. Det är alltså mycket lätt att inse att systemet är otroligt komplicerat.

I nervcellerna omvandlas aminosyrorna till specifika neurotransmittorer. Därefter lagras de i små blåsor i väntan på att användas av nervcellen. När en elektrisk impuls rör sig längs axonen och når änden så strömmar transmittorerna ut ur blåsorna och sprider sig i den lilla spalten som gränsar till nästa nervcell. En del av transmittorerna når den angränsande nervcellens korta utskott (dendrit). På dendriterna finns så kallade receptorer. En receptor är en stor och till sin uppbyggnad invecklad proteinmolekyl. Den känner igen en viss typ transmittorsubstanser med stor säkerhet, på samma sätt som en nyckel passar i ett visst lås. Receptorn skickar därefter en signal till dendriten och en elektrisk impuls kan bildas. Denna impuls kan sedan fortplantas genom nervcellen och fortsätta till andra nervceller.

Det finns olika slags receptorer och man inser då lätt att systemet blir än mer invecklat. Som exempel kan nämnas att man idag känner till sju olika serotoninreceptorer, och dessa har alla olika verkan.

Överskottet av neurotransmittorer i synapsen återupptas därefter av nervcellen. Det finns små pumpar i axonväggen som transporterar ämnet tillbaka in i axonet. Där tas de åter upp i de små lagringsblåsorna, i väntan på nästa gång de ska användas. Det är denna återupptagsmekanism som blockeras av antidepressiva läkemedel.

Tre olika system

Noradrenalin

Noradrenalinsystemet har betydelse för vad som kallas "arousal", det vill säga människans grad av vakenhet och pigghet. Det har även med känslor som rädsla och irritabilitet att göra, och upplevelsen av hur mycket energi vi har att tillgå. Slutligen påverkar det vår sinnesstämning - man kan notera ändrade mängder noradrenalin i kroppen om man är deprimerad eller manisk. Dessutom påverkar det kognitionen, det vill säga våra tankar och vårt minne.

Serotonin

Serotoninsystemet påverkar, som noradrenalin, vår rädsla och ångest, irritabilitet och sinnesstämning, men serotonin har därutöver också en del specifika funktioner. Flera forskare anser att det påverkar hur impulsiva vi är. Om aktiviteten i serotoninsystemet är låg så blir vi lättirriterade och impulsiva, och tvärtom blir vi mer lugna och kontrollerade när aktiviteten är hög. Serotonin har även har betydelse för reglering av aptit, vårt sexualliv samt aggressiva känslor.

Dopamin

Dopaminsystemet överlappar serotonin- och noradrenalinsystemen på många områden med liknande effekter. Specifikt för dopamin är att det reglerar upplevelsen av eufori, det vill säga lustkänsla. Det vet man eftersom många slags narkotika ökar utsöndringen av just dopamin i vissa områden i hjärnan. Det tydligaste exemplet på detta är kokain, som ger en intensiv lycko- eller lustkänsla.

Känslolivet kan inte reduceras till tre system

Det måste understrykas att detta inte skall uppfattas som om vårt känsloliv kan reduceras till en fråga om samspelet mellan tre kemiska ämnen. Systemen är som sagt mycket mer invecklade än så. Dessutom samspelar de antagligen med andra faktorer som vi inte känner till än.

Man kan dock anta att serotoninsystemet fungerar på ett sådant sätt att om man tar bort ämnet serotonin från någons hjärna kan det leda till att han eller hon blir deprimerad. Förmodligen fungerar det även så att om vi blir deprimerade, exempelvis på grund av en tråkig händelse, så minskar serotoninmängden i vissa delar av hjärnan. Det är med andra ord viktigt att förstå modellen som ett invecklat samspel mellan psykiska och sociala faktorer i våra liv, och att den inte kan isoleras från dessa. Mycket tyder på att behandling av psykiska sjukdomar, vare sig man väljer psykoterapi eller medicin som behandlingsmetod, leder till likartade förändringar i hjärnan.

Modellen kan ge intryck av att det finns tre olika slags depressioner: en noradrenalindepression, en serotonindepression och en dopamindepression. Så enkelt är det antagligen inte. En depression är med stor sannolikhet snarare en obalans i en viss del av systemet, som man kan påverka genom att behandla andra delar. En teori är att vissa av depressionens symptom beror på obalans i serotoninsystemet, medan andra symptom snarare beror på noradrenalinstörningar. Kanske finns det bakomliggande mekanismer, som vi inte känner till än.

källa:netdoktor.se

Hårmineralanalys

En Hårmineralanalys visar dina näringsbehov.
Hårmineralanalys är en utmärkt analysmetod för att ta reda på kroppens mineral- och metallstatus. Detta då den är lättillgänglig, man behöver bara lämna ifrån sig en liten mängd opreparerat hår. Därutöver koncentrerar sig mineraler cirka 10-15 gånger mer i håret än i övriga organ i kroppen. I håret lagras även toxiska metaller som i en håranalys därför kan påvisas. Analysresultatet mynnar ut i en rapport där olika mineraler och metallers koncentration påvisas. Man får även en jämförelse över balansen olika mineraler emellan. De räcker nämligen inte med att ha en bra koncentration, balansen olika näringsämnen emellan är minst lika viktig. Rapporten presenterar även specifika kostråd just för ditt behov samt rekommendationer för kosttillskott. En hårmineralanalys ger en bra översikt av den allmänna mineral- och metallstatusen i kroppen.

Läs mer på www.feelgreater.se
Om du vill göra en Hårmineralanalys kontakta mig på:
Tel: 0762-363231 eller pernilla.feelgreater@gmail.com

Kalcium och D Vitaminets egenskaper

Tänkte ge er en liten förståelse om Kalcium.....
Mycket marknadsföring med detta ämne i Mjölk. Yoghurt, Juice mm
Förebygg benskörhet................
Ja tyvärr kommer många FÅ Benskörhet genom att konsumera för mycket Kalcium!!!
Varför ?
Först och främst så behöver förhållandet mellan Kalcium och Magnesium BALANSERA. Förhöjda värden av kalcium leder till en felaktig fördelning av kalcium från benstommen till kroppens bindväv och orsakar förkalkning av bindväv och blodkärl. Man får en obalans i ämnesomsättningen.
Att bara äta Kalcium är inte att rekommendera.

För att kalcium ska kunna tas upp behövs Vitamin D men också Vitamin C,E,K, Bor och Magnesium.

Det bästa sättet att få reda på om man har obalans är att göra en Hårmineralanalys.

Jordbruket fokuserar på stora skördar istället för näringsrika skördar och dagens kost blir allt mer utarmad på näringsämnen. Konsekvenserna är att vi har en kraftig ökning av diabetes, hjärt- och kärlsjukdom samt övervikt. Vi äter oss sjuka istället för att äta oss friska.

Hur vet man vad kroppen behöver? Bör man lägga om kosten? Räcker det med multivitamintillskott? Eller med att äta ekologiskt? Det kan vara extremt svårt att veta vad den egna kroppen behöver. Frågorna är många gånger fler än svaren.

Magnesium för god nattsömn och zink för fin hy
Med någorlunda kunskap om olika näringsämnen och dess funktioner kan man genom att bara lyssna till sin kropp finna en del indikationer gällande näringsstatus. Vet man till exempel att magnesium är viktigt för en god nattsömn samt att ett vanligt bristsymptom är muskelkramper så kan man vid båda symptomen ana att man kan ha låga magnesiumnivåer. Likaså kan zinkbrist anas vid hudförändringar, detta då en femtedel av kroppens zink återfinns just i huden. Bristsymptom kan vara akne, eksem, hudsprickor, psoriasis och nedsatt sårläkning. Alla näringsbrister ger däremot inte lika tydliga symptom samt att i många fall kan det vara så att det krävs ganska grava brister för att bristsymptom ska yttra sig.

Kolla din status
Det finns däremot en rad olika analysmetoder för att ta reda på en individs näringsstatus. Somliga bättre än andra och olika bra vid olika tillfällen. Analys kan bland annat göras på hår, urin, svett, muskelfibrer och självklart blod. Blodanalyser är det vanligast förekommande inom sjukvården. För bästa resultat bör flera analysmetoder användas, detta då olika metoder kan ge olika resultat utan att för den skull visa ett inkorrekt resultat. Man kan exempelvis ha höga kalciumvärden i håret men normala värden i blodserum. Detta visar att skelettet släpper ifrån sig för mycket kalcium som istället hamnar i mjukvävnader. Kroppen prioriterar alltid att hålla blodet så stabilt som möjligt.

En hårmineralanalys visar dina näringsbehov.
Hårmineralanalys är en utmärkt analysmetod för att ta reda på kroppens mineral- och metallstatus. Detta då den är lättillgänglig, man behöver bara lämna ifrån sig en liten mängd opreparerat hår. Därutöver koncentrerar sig mineraler cirka 10-15 gånger mer i håret än i övriga organ i kroppen. I håret lagras även toxiska metaller som i en håranalys därför kan påvisas. Analysresultatet mynnar ut i en rapport där olika mineraler och metallers koncentration påvisas. Man får även en jämförelse över balansen olika mineraler emellan. De räcker nämligen inte med att ha en bra koncentration, balansen olika näringsämnen emellan är minst lika viktig. Rapporten presenterar även kostråd samt rekommendationer för kosttillskott. En hårmineralanalys ger en bra översikt av den allmänna mineral- och metallstatusen i kroppen. .
Källa: Kurera

Hälsa 21 april, 2013

Läs mer på www.feelgreater.se
Om du vill göra en Hårmineralanalys kontakta mig på:
Tel: 0762-363231 eller pernilla.feelgreater@gmail.com