Pandemi av psykiska sjukdomar – men varför blir inga bra?

KMR - Pandemi av psykiska sjukdomar – men varför blir inga bra? - Mynewsdesk

Hårmineralanalys - ett bra verktyg för dig att veta hur din näringsdepå ser ut !

Näringsbrist och stress påverkar psyket och känslorna negativt, men detta kan motverkas genom näringsbalansering. Det är ett område som sjukvården och speciallt psykiatrin brode intressera sig för och lägga mycket mer resurser på.
När man stressar går det åt extra mycket näringsämnen, stress och bristande näringsintag i kombination med dålig tarmformar ger näringsbrister, vilket oundvikligen ger olika psykiska besvär.

Hela B-vitamingruppen har en stark påverkan på personligheten. Vid B-vitaminbrist kan man bli depressiv eller få förändrad verklighetsuppfattning. Man kan även bli aggressiv eller ännu värre – bli schizoid, det vill säga känslokall.

Visste du att allvarlig brist på:

• vitamin B3 och B6 kan leda till förändringar i verklighetsuppfattningen, vanligen illusioner, som ofta utvecklas till hallucinationer.
• vitamin B6 och zink är vanligt hos schizofrena personer (även vanligt med svåra födoämnesallergier). 
• vitamin B12 kan ge tvångsföreställningar och tvångsmässigt beteenden. 

En orsak till att många har B-vitaminbrist är att det är vanligt med olika slags infektioner i tarmarna – utan att man ens vet om det. Den friska tarmfloran spelar i själva verket en mycket viktig roll för bildningen av B-vitaminer. En osund tarmflora leder inte bara till gasbildning och en dålig nedbrytning av födan, utan också till psykologiska problem som depression, aggression och ett allmänt förändrat medvetandetillstånd. En studie publicerad nu i februari visade just detta, och det när man gav den västerländska kosten till apor. De blev deprimerade! Skriver om den studien snart.

Alltså: du är inte vad du äter – utan du är vad din kropp absorberar!

Så en sund och hälsosam tarmflora är helt nädvändig inte bara för ett väl fungerande immunförsvar, utan också för hur väl vi tar upp matens näring. Vill du blir frisk, piggare eller stabilare psykiskt – se då på vad du äter och hur det påverkar din mage. Mycket av vår "vanliga" kost är nämligen inte den kost vi är byggda för, utan behöver äta en artegen kost med rena råvaror, typ det som LCHF förordnar.

Frukt är Nyttigt men välj Ekologiskt

 

Frukt är nyttigt med fullt av näringsämnen men vet du om att du kanske äter mer kemikalier än näringsämnen ....
På frukt, grönsaker och andra livsmedel finns det små klister etiketter som har ett 4- eller 5 siffrigt nummer.
När du väljer frukt och grönsaker med ett 4-siffrigt nummer så kan du räkna med att få i dig en hel del mängd kemikalier och bekämpningsmedel.
Totalt hittar Livsmedelsverket bekämpningsmedel i ungefär 7 av 10 prover. I vissa fall finns över 20 gifter i samma frukt. Urinanalyser som gjorts på Lunds universitet visar att gifterna hamnar i kroppen. Flera forskare som studerar bekämpningsmedel i kroppen menar att små barn bör äta ekologisk frukt och grönt för att undvika bekämpningsmedel. Oron är att det ska påverka nervsystemet eller vara hormonstörande. Foster och barn är extra känsliga eftersom hjärnan och nervsystemet fortfarande utvecklas.
Om det är ett 5-siffrigt nummer och börjar på 8 är det GMO.
GMO är detsamma som genmanipulering och manipulering av gener i växter och djur. Idag genmanipulerar vi för att växterna skall klara sig från skadedjur, växa snabbare, tåla kyla och främst ge större ekonomisk vinst.
I Sverige är det vanligast med GM-majs, GM-potatis och GM-raps, även om det har spridits kring världen och sannolikt finns på alla våra fält. Det behöver vara ett mellanrum mellan fälten för att GMO inte skall spridas, men detta tas sällan hänsyn till, vilket innebär att djur och växter smittas. GMO-pollen är ett stort problem, som spridits över världen, med följden att merparten av våra livsmedel innehåller spår av GMO. Vid genmanipulering av växter används oftast bakterien Agrobacterium tumefaciens som förekommer naturligt i jorden. Plantor genmanipulerasför att ge tomater med hårdare skal, potatis som tål kyla och sojaplantor som producerar eget bekämpningsmedel.

Om det är ett 5-siffrigt nummer där första siffran är 9 så är det ekologiskt odlat och det uppfyller själva syftet med frukt och grönsaker...att få i sig hälsosamma näringsämnen!!!

NORMALT att vara förkyld och sjuk !!!

                 Nej absolut inte!!!           

Det är inte NORMALT att vara sjuk, vi har accepterat det för att det är det vi vet men det finns förebyggande aktiva val som förhindar sjukdom.

Ladda upp med bra bakterier och vitaminer/mineraler

Vikt och Diet epidemins frustration

Allt man ska kämpa sig till för någon annans skull blir till frustration.
Är du en bland många som kämpar med din vikt och som faller tillbaks i frustration och självkritiskhet istället för att leva ett balanserat och hälsosamt "viktliv"

Det finns inga genvägar !!!
Enkel mattematik : kalorier in - kalorier ut.

Du måste först bestämma dig för varför du vill gå ner i vikt och förstå att det bara handlar om din egen känsla. Varför äter du det som inte ger din kropp fördel ?
Du måste också bli medveten om att du inte kan äta samma slags mat som innan eftersom det var det som gjorde dig just onöjd med din vikt. Det handlar om dina VANOR..
Aceptera att DU har en felaktig vana och besäm dig att ändra en dålig vana i taget, det tar ca 25-30 dagar för hjärnan att ställa om sig så håll ut och var 100% strikt.
- Men jag ljuger ju för mig själv när jag ska intala mig själv att grönsaker är godare än strips!!!
Ja det är ingen skillnad sedan innan eftersom du redan tidigare ljugit för dig själv att det är okej att äta transfetter!

Så inga bortförklaringar, det enda som gäller är att rensa systemet och ladda hem ett nytt

Barnmat och gifter

På uppdrag av Testfakta har ALS Scandinavia AB:s laboratorium i Luleå analyserat innehållet i 14 olika välling- och grötprodukter för barn.
Analys har skett enligt EPA- metoder (modifierade) 200.8 (ICP-SMS)
Produkterna inhandlades från olika livsmedelsbutiker i Stockholm och Göteborg under november och december månad.
Laboratoriet mätte innehållet av ämnena arsenik, kadmium, bly och kvicksilver.
Analyserna gjordes av produkterna i outspädd form, alltså av pulvret.
Utifrån de spädningsanvisningar som finns angivna på paketen har Testfakta tillsammans med laboratoriet sedan räknat fram vad värdena blir per kilo utspädd produkt och portion.
Eventuella metaller i dricksvattnet har inte räknats in i redovisningen av värdena för den utspädda produkten.
Fakta om tungmetaller i gröt och välling
På EU nivå pågår ett arbete med att sätta nya gränsvärden för både arsenik, bly och kadmium i barnmat. Svenska Livsmedelsverket genomför just nu en egen större studie av metaller i barngröt och välling. Den studien kommer sen bli ett av underlagen i arbetet med att sätta de nya EU: gemensamma gränsvärdena.
Att halterna av bly, arsenik och kadmium ofta är höga i gröt- och vällingprodukter beror på att spannmål och ris har lätt för att ta upp metaller ur jorden. Mjölkfria produkter som innehåller högre andel av de ingredienserna kan därför innehålla högre metallhalter.
Källa: Emma Halldin Ankarberg, Livsmedelsverket
Bly
Kan orsaka skador på nervsystemet och påverka hjärnans utveckling.
Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten för bly stor. I studier på barn har man observerat lägre IQ redan vid måttligt höga blodblyhalter. Utifrån det rekommenderar EFSA ett intag på under 0.5 mikrogram bly per kilo kroppsvikt och dag för gravida och barn.
Arsenik
Finns naturligt i berggrunden, jorden och ibland grundvattnet. Mycket höga doser kan ge akut förgiftning. Lägre doser under lång tid ökar risken för cancer.
Det finns två olika typer av arsenik – organisk och oorganisk, där den oorganiska är den farliga sorten.
Testfaktas analys visar inte vilken sorts arsenik produkterna innehåller, men professor Lars Barregård uppskattar att hälften är av den farliga sorten. Normalt ligger halten oorganisk arsenik på mellan 20 – 80 procent av den totala arsenikmängden.
Det finns idag inget gränsvärde för arsenik i barmat.
För arsenik har EFSA heller inte fastställt något specifikt tolerabelt dagsintag, men utgår man från hur gränsvärdet för arsenik i dricksvatten räknats fram i Sverige skulle det motsvara ett riktvärde för en vuxen på 0,3 mikrogram oorganisk arsenik per kilo kroppsvikt och dag.
Kadmium
Är ett metalliskt grundämne som finns naturligt i jorden, och som också tillförs åkermarken genom luftföroreningar och användning av handelsgödsel eller slam.
För mycket kadmium under en längre tid kan orsaka skador på njurarna. Studier tyder också på ett samband mellan kadmiumexponering och benskörhet.
EFSA har fastställt ett tolerabelt veckointag av kadmium på 2.5 mikrogram per kilo kroppsvikt. Det innebär 0,36 mikrogram per kg kroppsvikt/dag.




För två år sedan slog svenska forskare larm om höga halter av bland annat arsenik, kadmium och bly i grötprodukter för barn. När Testfakta nu analyserar 14 olika gröt- och vällingsorter från svenska butikshyllor visar det sig att de giftiga ämnena finns kvar.
– Några av produkterna har olämpligt höga halter, säger Lars Barregård, professor i miljömedicin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Mest oroad är han över blyhalten i den mjölkfria vällingen och den mjölkfria äppelgröten från EnaGo.
I studier på barn har forskare observerat lägre IQ redan vid måttligt höga blyhalter. Utifrån det rekommenderar EU:s livsmedelsmyndighet EFSA ett intag på under 0.5 mikrogram bly per kilo kroppsvikt och dag för gravida och barn.
För ett barn på åtta kilo som äter av gröten från EnaGo räcker det med tre portioner om dagen för att barnet ska få i sig en blydos som ligger över den nivån, som alltså kan påverka hjärnans utveckling. Fyra portioner av vällingen ger en dos i samma nivå.
– Jag skulle inte välja den vällingen. Och jag tycker inte att spädbarn ska äta mer än en portion per dag av gröten. Blyintaget har som mest betydelse just under den period som hjärnan utvecklas, säger Lars Barregård.
Han understryker samtidigt att dagens barn får i sig mycket mindre bly än gårdagens.
– Mina barnbarn får varje dag i sig en tredjedel av den dos bly jag själv fick som barn.
EnaGo:s vd Kristina Kallur är förvånad över att deras produkter innehåller högre halter tungmetaller än de andra som undersökts.
- Vi kontrollerar själva kontinuerligt att alla riktlinjer som finns följs. Men nu måste vi fortsätta söka alternativa råvaror. Det är en enorm utmaning att hitta ingredienser som både fungerar ur allergisynpunkt och samtidigt inte innehåller tungmetaller.
Förutom bly ger vällingen från EnaGo och några av Sempers produkter ett högt intag av arsenik. Vid tre portioner hamnar intaget över de rekommendationer som finns för vuxna, om man ser till hur gränsvärdet för arsenik i dricksvatten räknats fram.
– Man kan inte jämföra barnmat med dricksvatten. Vi har länge efterfrågat särskilda gränsvärden för barnmat hos Livsmedelsverket. Samtidigt försöker vi själva begränsa tungmetaller i våra råvaror och arbetar med att hitta rismjöl som innehåller ännu lägre halter av just arsenik, säger Malin Westling, kommunikationschef på Semper.
Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket, är inte förvånad över de värden som uppmätts i Testfaktas analys eftersom tidigare studier gett liknande resultat.
– Men jag tycker inte att det är okej, vi ska inte behöva ha sådana här ämnen i barnmaten. Halterna måste ner.
Om tre portioner gröt om dagen kan innehålla så mycket bly att det kan påverka hjärnans utveckling – är det tillåtet att sälja sådana produkter?
– Ja. Även om intaget kan hamna över EFSA:s riktmärken för hur mycket man kan äta per kilo kroppsvikt så överskrider tillverkaren inget gränsvärde här.
Hur ska man tänka som småbarnsförälder? Vågar man ge sitt barn gröt och välling?
– Jag tycker inte man behöver välja bort det, men man bör inte ge barnet mer än tre portioner gröt eller välling per dag utan se till att variera kosten. Man kan också byta märke då och då för att minska risken för att fastna vid en produkt som har alltför höga halter, säger Emma Halldin Ankarberg.

Nya gränsvärden på gång

På EU nivå pågår ett arbete med att sätta nya gränsvärden för både arsenik, bly och kadmium i barnmat. Svenska Livsmedelsverket genomför just nu en egen större studie av metaller i barngröt och välling. Den studien kommer sen bli ett av underlagen i arbetet med att sätta de nya EU: gemensamma gränsvärdena.
Att halterna av bly, arsenik och kadmium ofta är höga i gröt- och vällingprodukter beror på att spannmål och ris har lätt för att ta upp metaller ur jorden. Mjölkfria produkter som innehåller högre andel av de ingredienserna kan därför innehålla högre metallhalter.
Källa: Emma Halldin Ankarberg, Livsmedelsverket

Hälsovådliga burkar

Bisfenol A blev nyligen förbjudet i nappflaskor och barnmatsburkar. Men det är fortfarande vanligt förekommande i konserverad mat, visar Testfaktas test.
Debatten om bisfenol i livsmedelsförpackningar tog fart i våras efter att Svenska Dagbladet låtit fyra reportrar äta mestadels konserverad mat under en tid. Efter endast två dagar hade bisfenolhalten i urinen ökat med mellan 2.800 och 4.600 procent hos reportrarna.
Vad experimentet inte visade var vilken typ av konserver som ger störst risk för exponering. Testfakta skickade därför in åtta vanliga konservburkar till det franska laboratoriet Eurofins. Resultaten visar på intressanta skillnader. Medan burkdryckerna inte innehåller några uppmätbara halter alls, hade övriga livsmedel halter på mellan 1,34 mikrogram och 473 mikrogram per kilo.
Professor Bo Jönsson vid Lunds medicinska fakultet var den som utförde studien åt Svenska Dagbladet.
– Era analysresultat bekräftar vår undersökning, att konserver är en stor källa till bisfenol A, och förklarar varför halterna i urinen kan bli så höga som de blev. Sedan är det intressant att det skiljer så pass mycket mellan olika burkar. Det borde tyda på att det går att minska bisfenolet i konserverna, säger han.
Klart högst halt av bisfenol A hittades i kokosmjölken från Santa Maria – 473 mikrogram per kilo. I dagsläget finns inget gränsvärde för bisfenol A i livsmedel som är förpackat i konservburkar. Men enligt Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, är det en anmärkningsvärt hög halt.
– Vi vet att halten bisfenol A i konservburkar vanligtvis inte överstiger 50 mikrogram. Att kokosmjölken ligger så här högt förvånar mig, säger han.
Enligt laboratoriet behöver inte allt bisfenol i kokosmjölken komma från själva konservburken, utan från till exempel en tunna eller annan typ av behållare tidigare i framställningsprocessen.
– Det är en möjlig förklaring. Men man vet också att ju fetare ett livsmedel är, desto troligare är det att restmängder av bisfenolet migrerar in i livsmedlet. Och kokosmjölk innehåller mycket fett, säger Kettil Svensson.
Att fetthalten kan ha betydelse visar också de övriga resultaten i Testfaktas undersökning. Burkdryckerna innehåller inget fett och inte heller någon bisfenol. Tomaterna och de vita bönerna har låg fetthalt och förhållandevis lite bisfenol, medan halterna i de fetare köttkonserverna ligger högre.
Som orolig konsument finns det alltså ett riktmärke att gå efter. Men vill man vara helt på den säkra sidan bör man välja bort konserverna till förmån för andra förpackningar som tetra.
– Polyeten som finns i tetraförpackningar är en enklare plast som inte släpper ifrån sig så mycket kemikalier. Samtidigt vill jag understryka att man måste äta kilovis med konserver för att komma upp i de nivåer som EU anser vara farliga, säger Kettil Svensson.
Den riskbedömning, som EU bygger sitt tolererbara dagliga intag (TDI) på, är dock inte helt okontroversiell. Enligt professor Bo Jönsson i Lund finns det ett antal djurstudier som visar på negativa effekter vid betydligt lägre exponering.
– Att man förbjudit det i nappflaskor och barnmatsburkar tyder på att det inte är helt lätt att göra en riskbedömning för bisfenol utifrån den forskning som finns. Jag tycker man borde använda försiktighetsprincipen även på konserver. Bisfenol hör inte hemma i mat, säger han.
                                                                                                                   
                                                                                                                             Källa: testfakta